Du som ringer

Du vet vem du själv är och jag vet att du kommer läsa.
Jag orkar inte med att du bara ringer och ringer och ringer både på mobil och hem telefonen. Du skriver också en massa på fb. Om du ser att jag updaterar på bloggen men inte svarar på dina mess eller telefonsamtal, fortsätt inte då. SNÄLLA!

Du skriver att du mår jättedåligt. Och det gör jag också. Jag har försökt ge dig flera chanser när jag blivit sur på dig, jag har försökt vara snäll och så men jag mår bara piss då. Jag mår dåligt runt dig, du har kallat mig en massa sen vi bråkade om sist när jag messade dig och sa att jag tyckte du hade varit skit taskig mot mig. Du höll inte det du lovade. Du fortsatte kalla mig idiot, dum i huvudet m.m fast du sa att du skulle ändra dig. Du ville vara med mig precis hela tiden och jag kunde ju inte vara med U och dom heller för att du gillade inte dom och då kunde jag ju inte gå dit för du skulle bara följa med. Jag kände att jag inte fick vara med mina bästavänner. Det är som när Romeo inte fick vara med sin Julia. Men tillslut var dom tsm, så vill jag att det ska bli.
Jag vill inte att du ringer, messar eller skriver om det här. Jag orkar inte med det ch det är något jag tycker att du ska acceptera. Så nu, tycker jag att du ska leva ditt och jag lever mitt. Det känns som om du lägger dig i mitt liv för mkt. Så därför har jag bestämt att du får gå på dendär fucking premiären själv. Jag loggar ut från allt, stänger av min mobiltelefon och hoppas att du inser att jag inte orkar med dig längre.


Vill bara gå fram till dig och skrika alla ord du sagt och skrikit åt mig. Fatta att folk inte vill ha med dig att göra om du behandlar dom såhär!

Inga pussar idag. - Saga

Kommentarer
Postat av: Anonym

ta bort inlägget

2011-03-01 @ 23:06:24
Postat av: Sophie

BRA SAGA!! <3 Älskar dig, säg till om du vill prata. Finns. <33

2011-03-06 @ 18:30:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0